постыди́ть
verbperfective
Meanings
- reprimand slightly, pull up, to shame
Conjugation
| Future | |
|---|---|
| я | постыжу́ |
| ты | постыди́шь |
| он / она / оно | постыди́т |
| мы | постыди́м |
| вы | постыди́те |
| они | постыдя́т |
| Past | |
|---|---|
| Masculine | постыди́л |
| Feminine | постыди́ла |
| Neuter | постыди́ло |
| Plural | постыди́ли |
| Imperative | |
|---|---|
| Singular | постыди́ |
| Plural | постыди́те |
Participles
| present | past | |
|---|---|---|
| Active | — | постыди́вший |
| Passive | — | постыжённый |
| present | past | |
|---|---|---|
| Verbal adverbs | — | постыди́в, постыдивши |