истрепа́ть
verbperfective
Aspect partner трепа́тьto beat up; to pull about, flutter
Meanings
- wear to rags, fray, tear
Conjugation
| Future | |
|---|---|
| я | истреплю́ |
| ты | истре́плешь |
| он / она / оно | истре́плет |
| мы | истре́плем |
| вы | истре́плете |
| они | истре́плют |
| Past | |
|---|---|
| Masculine | истрепа́л |
| Feminine | истрепа́ла |
| Neuter | истрепа́ло |
| Plural | истрепа́ли |
| Imperative | |
|---|---|
| Singular | истрепли́ |
| Plural | истрепли́те |
Participles
| present | past | |
|---|---|---|
| Active | — | истрепа́вший |
| Passive | — | истрёпанный |
| present | past | |
|---|---|---|
| Verbal adverbs | — | истрепа́в, истрепавши |